Arvika historia

Historia

Arvika är en av få orter i Sverige där man har lyckats bevisat att människor bott på redan på jägarstenåldern. Bland annat finns här relativt välbevarade hällkistor. Hällkistor är en ”gravkammare” som är byggd av större stenar som ställts på högkant i en rektangulär formation. Dessa finns över hela Sverige. Däremot är de i Arvika de mest nordliga som påträffats i landet.

Ordet tros betyda Åkrökar och namnet finns omnämnt så tidigt som 1225 genom att norska Kungen hade besökt platsen och omnämnt den som just Arvika. Från 1362 finns även ett brev där man kan läsa om Aruika Socken. Sedan finns bebyggelsen omnämnd på kartor från 1500-talet.

Men något stort samhälle var det knappast utan det skulle dröja till 1700-talet innan detta tydligare växte fram. Diskussioner fördes kring var ett samhälle kunde byggas upp med målet att skapa tydlig ordning gällande gränshandeln mot Norge. Det fanns då två alternativ. Antingen markerna kring Arvika Socken eller markerna kring Älgå Socken (som då var en etablerad handelsplats). Det blev Arvika vilket även skapade enklare förutsättningar att skapa samhället från grunden då det var betydligt färre som bodde där än i Älgå. Samtidigt fanns det andra fördelar med att välja just detta ställe då Arvika bland annat gav möjligheten att bygga upp en bra och funktionsenlig hamn. Stadsplanen var klar 1811 och samhället växte relativt snabbt.

Just hamnen fyllde en ännu större funktion på 1800-talet. Detta eftersom Säffle kanal sammankopplade samhället med andra och därmed kunde hamnen snabbt bli en betydande sjöfartspunkt. När sedan järnvägen kom (1870-tal) blomstrade handeln ytterligare.

Att Arvika en gång grundades handlar alltså om dess strategiska läge utifrån ett handelsperspektiv. Detta har även levt kvar och fortfarande är Arvika en viktig handelspunkt då staden nu ligger vid stambanan mellan Stockholm och Oslo. Det är många som väljer denna sträcka för snabb och enkel persontransport till eller från Norge och samtidigt används stambanan till en stor del godstransport.